Så påverkar den digitala utvecklingen vårt arbete

Gränsen mellan våra verksamma och vanliga jag har suddats ut. Så till den grad att fler både jobbar hemifrån när de är lediga och surfar privat på jobbet. Orsaken till detta är internets utbredning.

Sedan millennieskiftet har Internetstiftelsen i Sverige, som är en oberoende organisation, samlat in statistik om svenskarnas internetvanor. Den visar bland annat att hela 93 procent av Sveriges befolkning 2018 använder internet på jobbet. Av dessa väljer dryga sex av tio personer att utföra egna ärenden från sina jobbdatorer och att arbeta hemifrån när de egentligen inte ska göra det. Gustaf Dominicus, digital webb- och affärsutvecklare på Tholin & Larsson, är en av dem.

– Vi är alltid uppkopplade och därför även alltid tillgängliga. Även om jag undviker att till exempel kolla mailen på kvällstid, så konsumerar jag ofta sådant som är relevant för mig som privatperson och som samtidigt kan vara till nytta för mig i min yrkesroll, säger han.

Varierande användning av www, men internetbruket är vanligast inom följande branscher:

  • Finanssektorn
  • IT och kommunikation
  • Offentlig förvaltning
  • Skola och utbildning

Minst förekommande är det inom handel, hotell och restaurang, vård, industri samt transport. När det kommer till kombinationen av privata ärenden på arbetstid och att jobba hemifrån, ser det ungefär likadant ut. Med andra ord är det fler tjänstemän och tjänstekvinnor som surfar jämfört med andra arbetare.

Vad beror det på?
Svenskarna och Internet 2018 drar paralleller mellan högre utbildning och användandet av digitala källor, då fler personer med en universitetsexamen i större utsträckning nyttjar dessa. Många av de yrken som toppar listorna är dock yrken som kräver en form av uppgiftsinsamling, där internet används som ett verktyg i arbetet. En journalist eller lärare i dagens samhälle gör exempelvis mycket research och förberedande jobb online, medan en person i restaurang- eller industribranschen arbetar mer praktiskt med kroppen och helt enkelt inte har samma nytta av internet.

Förklaringen kan alltså ligga i själva utförandet av professionen, snarare än i utbildningsnivån. I Gustaf Domincus fall verkar detta stämma.

– I mitt yrke är nyhetsuppdatering och omvärldsbevakning en viktig del och när jag håller koll på detta så konsumerar jag oundvikligen annat innehåll också.

Detta korrigeras med avvägning och planering. Gustaf utvecklar:

– Vi har flexibla arbetstider, så om jag tar en längre lunchrast eller liknande innebär det att jag får lägga på motsvarande tid på min arbetsdag eller arbetsvecka.

Det här är ett bra bevis på att kontorsarbetare har möjlighet att välja sina egna pauser med större frihet än någon som till exempel jobbar i butik med fasta skift. På så vis kan han eller hon bakom ett skrivbord själv lägga upp arbetsdagarna utefter vad som behöver göras. Denna faktor har garanterat påverkat studiens utfall.

Här kan ni läsa mer om årets rapport – Svenskarna och Internet 2018.

Emelie